Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

101.8m FM

Invandningen naturligt eldforbud i horsfjarden

opinion

Regeringen beslöt den 5 oktober att tillkalla en särskild utredare för att analysera det politiska och militära agerandet i ubåtsfrågan från fram till i dag.

Utredaren skall redovisa och utvärdera hur regeringen, Försvarsmakten och andra berörda myndigheter hanterat konstaterade undervattenskränkningar och indikationer på kränkningar av våra vatten som förekommit sedan början av talet. Chefen för Försvarsdepartementet statsrådet von Sydow Invandningen naturligt eldforbud i horsfjarden den 6 oktober ambassadören Rolf Ekéus att vara särskild utredare.

Utredningen har arbetat under benämningen Ubåtsutredningen. Som huvudsekreterare förordnades fr. Som militär expert medverkade konteramiralen Göran Wallén fr. Fredsforskaren Ola Tunander har som expert tillhandahållit eget forskningsmaterial i ubåtsfrågan, inklusive analys av strategiska aspekter på det Nordatlantiska området.

Generaldirektören Rolf Holmquist har haft till uppgift att biträda vid granskningen av betänkandet från sekretessynpunkt. I utredningens sekretariat har projektadministratör Elisabet Schager och, under viss tid, Invandningen naturligt eldforbud i horsfjarden Viveca Löfberg och fil.

Den 5 oktober beslutade regeringen följande direktiv Invandningen naturligt eldforbud i horsfjarden utredningens uppdrag:. En särskild utredare skall tillkallas för att analysera det politiska och militära agerandet i ubåtsfrågan från fram till i dag.

Debatten kring främmande undervattensverksamhet på svenskt territorium har varit intensiv under de senaste två decennierna. Konstaterade kränkningar och indikationer om kränkningar har undersökts av två kommissioner.

Den första Ubåtsskyddskommissionen lämnade sin rapport och handlade i första hand om incidenten i Hårsfjärden Att möta ubåtshotet, SOU Den andra Ubåtskommissionen fick ett mer heltäckande uppdrag att utvärdera och analysera ubåtsfrågan från Denna kommission lämnade sin rapport UbåtsfråganSOU Tyngdpunkten i de två kommissionernas arbete låg i att söka utreda vad som faktiskt hade hänt i fråga om främmande undervattensverksamhet.

Ubåtsskyddskommissionen hade dessutom i. I fråga om vilken nation som var ansvarig för konstaterade Invandningen naturligt eldforbud i horsfjarden av svenskt vatten gjorde den första kommissionen i april bedömningen att sovjetiska ubåtar kränkt svenskt område, medan den andra menade att det varken då eller senare fanns underlag för att göra en nationalitetsbestämning.

År lämnade kommendör Emil Svensson en rapport om de rysk-svenska ubåtssamtalen, som pågick År fick ambassadör Lars-Erik Lundin i uppdrag av Utrikesdepartementet att göra en säkerhetspolitisk granskning kring kränkningarna av svenska vatten perioden Rapporten överlämnades den 22 november Regeringen beslutade den 30 mars att offentliggöra Emil Svenssons rapport, med vissa begränsade undantag, och Lars-Erik Lundins rapport i sin helhet.

I mars i år gjordes två särskilda utredningar med anledning av uppgifter i media om att officerare i svenska marinen fattat beslut om gemensamma övningar med Nato-länder och att ubåtar från Nato-länder tillåtits tränga in på svenskt territorialvatten. Utredningarna visade att dessa uppgifter saknade stöd.

Med anledning av att det fortfarande finns ett antal helt eller delvis obesvarade frågor kring förekomsten av främmande undervattensverksamhet, skall dessa frågor utredas så att ett så fullständigt klarläggande som möjligt kan åstadkommas i ubåtsfrågan.

Frågan om det alls förekommit främmande undervattensverksamhet är utredd och behöver alltså inte behandlas vidare. Utredaren skall koncentrera sig på att granska vidtagna åtgärder, hur beslut om dessa fattades, på vilket underlag besluten fattades och hur besluten genomfördes. Mediernas betydelse och agerande, liksom slutsatser som presenterades av medierna är betydelsefulla i sammanhanget.

Utredaren skall därför också granska och sätta in i sitt sammanhang hur politikerna och militären påverkades av den offentliga debatten. I anslutning till detta uppdrag anser regeringen att det också är angeläget att få till stånd en allmän säkerhetspolitisk granskning av svenskt politiskt och militärt agerande under perioden Det är lämpligt att utredaren får även detta särskilda uppdrag.

I den utredningen kommer utredaren att få biträde av en grupp experter, och riksdagens partier skall ges möjlighet att följa utredningsarbetet. Utredaren skall ta del av all tillgänglig skriftlig och muntlig information i ärendet, både politiska och militära Invandningen naturligt eldforbud i horsfjarden. Uppdraget skall redovisas senast den 1 september För att göra betänkandet tillgängligt för intresserade läsare 1 och för att dra uppmärksamheten till betydelsen av enskilda händelser för den övergripande värderingen av regeringens och Försvarsmaktens hantering av den komplexa ubåtsfrågan, har jag tillgripit metoden att efter varje deskriptivt avsnitt redovisa min kritiska bedömning av det skeende och den utveckling som beskrivits.

Tanken är att för läsaren göra de beskrivande avsnitten förståeliga i skenet av en. Tanken är att detta material skall tjäna som grund för fortsatta studier för forskare, journalister och andra med intresse för dessa frågor. De beskrivande avsnitten har ordnats kronologiskt vilket bör underlätta för läsaren att följa ubåtsfrågans utveckling från år och framåt.

Min utgångspunkt när utredningsarbetet inleddes var att basera utredningen på Ubåtskommissionens redovisning av sakförhållandena, eftersom dess granskning enligt mitt förmenande genomförts med noggrannhet och logisk skärpa. I enlighet med kommissionens direktiv var dess betänkande fokuserat på att granska och offentligt redovisa en samlad bild av vad som förekommit.

Granskningen skulle enligt direktiven inte omfatta den säkerhetspolitik som Sverige fört. Inget finns nämnt om någon värdering av den politiska hanteringen. De värderande aspekterna hölls troligen därför till ett minimum. Eftersom mitt uppdrag, till skillnad från Ubåtskommissionens, utformats med betoning på värderingen av hur ubåtsfrågan hanterats kan detta betänkande ses som ett komplement till års utredning.

Det har emellertid under utredningens gång framkommit en stor mängd nya data och hittills okänd information som i inte obetydlig grad påverkar bilden av hur Försvarsmakten, främst Överbefälhavaren och marinen, och de olika regeringarna hanterat sina uppgifter. Dels har det varit möjligt att få tillgång till en betydande mängd ny dokumentation i offentliga och privata, svenska och utländska arkiv, dels har under utredningens gång ett stort antal personkontakter för intervjuer, samtal och Invandningen naturligt eldforbud i horsfjarden gjorts med enskilda personer, av vilka många själva har varit direkt engagerade i olika aspekter på ubåtsjakten.

Jag har personligen genomfört upp emot ett hundratal samtal i ubåtsfrågan. De bredare säkerhetspolitiska aspekterna på ubåtsfrågan blev inte behandlade av Ubåtskommissionen även om bl. En förutsättning för dessa har varit att inga uppteckningar arkiverats. Militär verksamhet, krigsplanläggning och diplomati i Östersjöområdet Liber, Stockholm, ; och Wilhelm Agrell.

"Invandningen naturligt eldforbud i horsfjarden" säkerhetspolitiska historia Historiska Media, Lund,s. Genom att jag delvis parallellt med innevarande utredningsuppgift också haft uppdraget att utreda den svenska säkerhetspolitiken under den senare delen av det kalla kriget har det varit möjligt att utnyttja vissa element från det kommande säkerhetspolitiska betänkandet för att underlätta förståelsen av ubåtsproblematiken.

Andra aspekter som påverkat utredningsresultatet har varit frågorna om metoden för operationer och analyser Invandningen naturligt eldforbud i horsfjarden ubåtsjakter samt motivfrågan. Den senare har emellanåt under åren inbjudit till en del resonemang som tenderat till det cirkulära. Ett försök har gjorts att i betänkandet, utgående från den säkerhetspolitiska miljöbeskrivningen, dra slutsatser och identifiera motiv för förmodade kränkningar utan att hemfalla åt cirkelresonemang.

Ubåtsjaktens metodfrågor har ägnats betydande utrymme i betänkandet och det är min förhoppning att redovisningen kan bidra till en större förståelse för svårigheterna i och komplexiteten av marinens ubåtsjaktsoperationer samtidigt som ett antal åtgärder och händelser som förbryllat och oroat utomstående analytiker och observatörer särskilt granskas och förhoppningsvis får sin förklaring.

Den militära underrättelsetjänsten har varit tillmötesgående med angeläget och Invandningen naturligt eldforbud i horsfjarden underlag för utredningen.

En del av detta material redovisas för första gången i detta betänkande. Samtidigt har sekretesskraven i flera avseenden förhindrat offentliggörande. Jag vill emellertid bestämt deklarera att inget av den information som sålunda inte kunnat tryckas rubbar de bedömningar som redovisas i betänkandet.

Som framgår av direktiven är det inte denna utrednings uppdrag att vidare behandla frågan om huruvida det alls förekommit främmande undervattensverksamhet i svenska vatten. Utredaren skall koncentrera sig på att granska de åtgärder som de ledande aktörerna, nämligen regeringen och Försvarsmakten och andra myndigheter, har vidtagit.

Utredningsarbetet har därför koncentrerats på beslut, beslutsfattande, beslutsunderlag och motiv, samt överväganden bakom dessa aktörers ställningstaganden. Detta har inte inneburit att utredaren förhållit sig helt agnostisk till de fakta. De båda tidigare kommissionernas betänkanden har sålunda blivit föremål för en värderande granskning.

Detta är inte minst viktigt eftersom de båda i viktiga avseenden motsäger varandra. Det gäller främst Ubåtskommissionens avvisande av Ubåtsskyddskommissionens värdering i nationalitetsfrågan. Som underlag för utredningens Invandningen naturligt eldforbud i horsfjarden och värderingar av de ledande aktörernas agerande har utredaren genomfört samtal och intervjuer med ett betydande antal ledande politiker, samt med tjänstemän i ansvarig ställning särskilt i Invandningen naturligt eldforbud i horsfjarden, men också i Utrikesdepartementet och i Försvarsdepartementet.

Intervjuer och samtal har genomförts med ett stort antal personer inom Försvarsmakten, på alla nivåer, vilka på olika sätt deltagit i den verksamhet utredaren haft att granska. Syftet med intervjuerna har varit att söka få underlag för utvärderingen av den krishantering som verkliga eller befarade ubåtsintrång föranlett.

Utredaren har haft möjlighet att tack vare vänliga tillmötesgåenden genomföra en rad seminarier med forskare och forskningsgrupper från bl. Göteborgs, Lunds och Uppsala Universitet samt Försvarshögskolan i Stockholm, omfattande såväl ubåtsproblematiken som den övergripande frågan om säkerhetspolitiken under det kalla kriget. Därvid har utredningen fått del av svensk forskning i dessa frågor, samt kunnat presentera och diskutera egna preliminära iakttagelser och slutsatser. Regeringens beslutsunderlag har till stora delar varit vad försvarsledningen har presenterat.

Därför har utredaren i detta avseende koncentrerat sig på att kartlägga underlaget för Överbefälhavarens ÖB och andra ledande militära chefers beslut. Säkerhetspolitiken under det kalla kriget har behandlats i diskussion med professor emeritus Nils Andrén, professor Bengt Sundelius, docent Ingemar Dörfer och docent Gunnar Sjöstedt.

Lundaforskarna professor Kim Salomon, professor Sverker Oredsson samt docent Magnus Jerneck medverkade i ett seminarium där olika aspekter av svensk säkerhetspolitik avhandlades. Ett liknande seminarium hölls också tillsammans med forskare från Göteborgs Universitet, där professor Ulf Bjereld, docent Marie Demker, docent Per Cramér samt fil. Ubåtsfrågan och svensk säkerhetspolitik har även diskuterats med docent Wilhelm Agrell.

I viss mån har även utrikesförvaltningen tillhandahållit underlag, vilket också tagits med i granskningen. Mediernas betydelse och agerande, liksom Invandningen naturligt eldforbud i horsfjarden som presenterades av media, har ansetts betydelsefulla. Utredaren har därför haft att granska och sätta in i sitt sammanhang inte bara hur politikerna och militärerna skötte sina kontakter med media, samt hur informationsfrågorna överhuvudtaget hanterades, utan också hur regering och militär ledning påverkades av den offentliga debatten.

En särskild diskussion om medierna och deras inverkan återfinns under kapitel Ett viktigt underlag för utredningsarbetet har givetvis utgjorts av de betänkanden som utarbetats av års Ubåtsskyddskommission och års Ubåtskommission. Andra utredningar som utredaren har använt sig av är bl. År presenterades rekommendationer av Referensutredningen om det s.

Under år genomförde både Försvarsdepartementet och ÖB, på var sitt håll, utredningar rörande förekomsten av Natoubåtar i svenska vatten. De rapporter som ÖB gjorde efter de olika incidenterna är också viktiga källor. Bland dessa återfinns Marina Analysgruppens MAna rapport Invandningen naturligt eldforbud i horsfjarden Hårsfjärden-incidentenvilken strax efter följdes av en granskning av händelsen i den s.

Grandinrapporten, ledd av konteramiralen Gunnar Grandin.

l en backe sprutade gott...

Den senare rapporten har varit till särskilt Invandningen naturligt eldforbud i horsfjarden nytta i utredningsarbetet.

I anslutning till incidenten i Hårsfjärden gjordes även en analys av informationstjänsten. Efter Karlskrona-incidenten gjordes en utredning av konteramiralen Christer Kierkegaard, samt en rapport av generaldirektören Göran Steen angående dykeriverksamhet i anslutning till denna händelse. I december överlämnade ÖB en årsrapport med en redovisning av ubåtskränkningar under det andra och tredje kvartalet samt, i anslutning till detta, en omfattande analys av det samlade kunskapsläget rörande kränkningarna och en redovisning för system och metoder för ubåtsjakt.

Invändningen: "Naturligt eldförbud i Horsfjärden"....

Utredningen har även tagit del av ÖB: Förre ÖB general Lennart Ljungs dagböcker har varit till nytta för utredningen. Detta material är för tidsperioden unikt genom sin bredd och detaljrikedom. Ljungs bedömningar och redovisningar har på senare tid kommit att spela en stor roll för bilden av säkerhetspolitiken och ubåtsfrågan och utredaren har därför varit angelägen att i sitt Invandningen naturligt eldforbud i horsfjarden kritiskt granska även Ljungs versioner av olika skeenden.

Logga in på Dagens Nyheter

och handlade i första hand om incidenten i Hårsfjärden (Att möta ubåtshotet, SOU tidigt den 29 oktober tillfrågades om han hade någon invändning . förhållande i sig värt att notera, vilket gav ÖB en naturlig roll som .

”återhållsamhet med insats av sjunkbomber”, samt eldförbud för. ubåt för att profilo-servis.info släppa ut den, vilket skedde genom allehanda eldförbud. Men huvudorter om delar på vår syn på ubåtsjakten Invandningen naturligt eldforbud i horsfjarden Hårsfjärden. Detta särskilt mot . som avhåller sig från att peka ut Sovjetunionen när detta hade varit naturligt.

och handlade i första hand...

Dessa invändningar berör mest detaljer och oklarheter i några saksam. nationalitetsbedömningen i samband med Hårsfjärden incidentet. något medvetet eldförbud vid Mälsten den omdiskuterade kvällen under hårsfjärdsincidenten.

nationalitetsbedömningen i samband med Hårsfjärden...

Stort hemlighetsmakeri skall av naturliga skäl hållits kring detta. Invändningarna förefaller fullt rimliga vad jag som lekman kan bedöma.

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde