Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

149.3m FM

Benrester ateranvandes under jarnaldern 2

opinion

Hur ett kärl kan användas efter det gått sönder. I examined what Benrester ateranvandes under jarnaldern 2 an Iron Age society might have had for their waste, as waste is something that all societies create and have to manage, somehow. I was curious to know how the waste from this period accumulated, and I proceeded with the paper with the opinion that all archaeological material is waste. The material that Benrester ateranvandes under jarnaldern 2 studied was almost exclusively found in connection to and in, House 21, which burnt down during the Roman Iron Age, during the 5 th century BC.

By studying the pottery and the cultural layers, one can draw conclusions about the people who lived and worked at the Uppåkra settlement and how they handled the management of their waste. It is difficult to give an indication of how those strategies varied over the long time period that the site was in use since I have studied a relatively limited material.

Large collections of waste did exist, and they were a resource as well as a nuisance.

Prenumerera på

Ceramic material was used, re-used and recycled at the site in some capacity. Several shards that have been re-used have been located. The influence of natural decomposition processes, soil chemistry and how the site was used after it ceased to be a settlement can never be ignored. The fragmentation of the pottery therefore depends on many factors. The Benrester ateranvandes under jarnaldern 2 that are more heavily fired not only have greater durability when the vessel is in use, but it also has a better chance of preservation.

Shards from vessels fired in an oxidized environment, often have better preserved décor and have also been extra popular for re-usage. Inledning Syfte och frågeställningar Bakgrund till studien: Uppåkra Hus Brandhus 9 2.

Spåren av användning av återanvändning och återvinning av avfallshantering Fortsatt forskning Sammanfattning English Summary 36 Referenser 37 Bilagor 40 [4]. Inledning Som student vid institutionen för arkeologi vid Benrester ateranvandes under jarnaldern 2 universitet är det helt omöjligt att undvika att bli intresserad av händelserna på utgrävningarna vid Uppåkra, järnåldersboplatsen som var placerad några kilometer utanför Lund se figur 1.

Genom mina studier har jag deltagit i utgrävningarna, följt forskningsseminarier och haft tillgång till ett komplext "Benrester ateranvandes under jarnaldern 2" spännande material, och det precis utanför knuten, till glädje för både studenter och personal. Mitt intresse för keramik från Uppåkra kommer ifrån insikten att den största delen av litteraturen om Uppåkra handlar om de mer exklusiva fynden, vilket ter sig naturligt på grund av platsens komplicerade karaktär.

Fokus har varit på de objekt som kan bevisa Uppåkras sociala och geografiska plats i järnålderssamhället. Keramik från denna tid anses ofta alldaglig och trist, men kanske detta bara härstammar från en besvikelse att materialet hittills inte har gett några fantastiska artefakter, som vi blivit bortskämda med och uppskattar från Uppåkra? Keramik är kanske ett mer vardagligt arkeologiskt material, eftersom det är rikligt och ofta är just ett massmaterial.

Textutdrag ur den osteologiska rapporten...

Jag tror själv att Uppåkras storhet står att finna i det vardagliga materialet, keramiken, och avfallet. De är dessa material som berättar om människors dagliga liv och har potential att ge information som ligger mer nära till hands de samhällen som vi faktiskt studerar.

Precis som våra dagliga sopor berättar om Benrester ateranvandes under jarnaldern 2 vi konsumerar kan förhistoriens sopor göra det samma. Det bästa sättet att närma sig ett massmaterial är att röra vid det. De fåtaliga skärvorna som kan användas för datering etc. Dess funktion som just massmaterial gör att det finns god potential för att relatera keramiken till de som brukade den; människorna på platsen. Det är ett massmaterial just för att det speglar vardagslivet, och utan kunskap om vardagslivet kan vi endast sia om en plats eventuella specialfunktioner och plats i ett större samanhang.

Jag kommer att undersöka keramiken från Hus 21 i Uppåkra, och ämnar svara på dessa frågor: Hur kan vi med hjälp av keramiken från Uppåkra få veta hur människorna där behandlat sitt avfall, i detta fall keramiskt avfall? Vad påverkar hur avfall lagras, och hur kan keramikens fragmentering visa detta?

Det är Ing-Marie Back Danielsson...

Det är svårt att säga om människor verkligen bebott platsen [6]. När man står på platsen ser man den tydliga sluttningen i söder, som på Benrester ateranvandes under jarnaldern 2 varit för blöt för att permanent bosättning skulle vara bra här, vilket också är markerat i avsaknaden av egentliga kulturlager Benrester ateranvandes under jarnaldern 2. Fynd visar att Uppåkras husbyggare antagligen utnyttjat en eller flera lokala lersorter, och även till sin keramiktillverkning.

Kompakt, gula lera är vanlig på området, och har dokumenterats ligga under de äldsta kulturlagrena på boplatsen, där utgrävningar kommit ner så pass långt, exempelvis under utgrävningen av en härd som tillhör ett härdkomplex placerat strax norr om ceremonihuset se Bengtsson et. Även i samband med undersökningen av ceremonihuset i början på talet, lokaliserades den gula leran i botten av schaktet, som där gick ner ca 2 meter under matjorden.

Mellan tidiga aktivitetslager och den gula, bitvis mycket feta leran, ligger även ett skikt av gul-grå lerig silt. Denna silt har antagligen använts som grund inne i några av husen, antingen under brädgolv eller som bas för ett stampat jordgolv muntlig uppgift Pitz-Williams Hus 21 Fig.

Lenntorp Hus 21 grävdes ut i samband med de arkeologiska undersökningarna på Uppåkraboplatsen utanför Lund i Skåne åroch påträffades inom projektet Utemiljön kring ceremonihuset se figur2. Påträffade brandlager tolkades initialt tillhöra ett ca 40 meter långt hus i öst-västlig riktning, vars västra gavel upptäcktes redan Undersökningen visade dock att Hus 21 tillhör en helt annan huskropp, som legat i nord-sydlig riktning, som dock har tolkats vara samtida med det förra Lenntorp Kvarlevor från tre individer påträffades bland huslämningarna och de omkom troligtvis i samband med branden a.

Tjocka kulturlager från huset påträffades redan ochvid seminariegrävningar som författaren själv deltog i, och ligger direkt under lagersom är tolkat som en öppen aktivitetsyta. Detta lager kännetecknas av en mycket stor mängd mat- och slaktavfall se: Bengtsson et alLenntorpoch påträffas i princip över större delar av hela boplatsområdet.

Husets lager bestod av komplicerade kontexter av brandskadade lerklinade väggar, sot, brända stolpar och stampade jordgolv. Även lager som tolkades som tillförda jordmassor hittades, ovanpå huslämningar längre söderut, Benrester ateranvandes under jarnaldern 2 har de placerats där innan byggnation av hus Schaktkarta över objekt kring Hus Intrasis Karta finns i större storlek som bilaga.

Kvarlevor av tre individer hittades bland rasmassorna, och nedanstående information är från rapporterat material Lenntorpom inte annat anges. Individ nr 1 var en vuxen person ca cm lång och kraftigt byggd, tolkad som trolig man och påträffades intill den södra gaveln; individ nr 2 var i så dåligt bevarat skick att kön eller längd inte kunde bestämmas, förmodligen på grund av placeringen mitt i huset, där värmen varit högst; individ nr 3 var en ung vuxen i års ålder, ca cm lång, och påträffades vid den västra långsidan.

Om bloggen

Om inte annat så var dem åtminstone kraftigt medvetslösa, då människor kryper ihop i fosterställning för att skydda sig mot lågor och värme a. Person 2 kunde man inte bedöma närmare på grund av den dåliga bevaringsgraden. Under rapportarbetet gjordes ingen klar tolkning av varför resterna av dessa individer låg spridda bland matavfall a.

Inget utav skeletten var kompletta, många kroppsdelar har blivit kraftigt skadade i branden, och man kan ha tagit till vara de kroppsdelar som krävdes för att vederbörande skulle få en värdig begravning Benrester ateranvandes under jarnaldern 2 annan plats Magnell De omrörda massorna tyder på att själva brandhuset inte använts som en begravningsplats, i sådana fall är det mer troligt att människorna skulle skyddats från senare störning, och kvarlevorna varit mer intakta a.

Ibland stacks husen till och med i brand avsiktligen, vilket resulterat i att några brandhus inte innehåller några fynd alls Rasmussen Dock måste det ha varit förenat med stor risk för omkringliggande byggnader att med vilja sätta ett hus i brand, även om det gjordes för att få bort oönskade eller oanvändbara rester av ett raserat hus a.

Man har från undersökningar av brandhus, kunnat lokalisera de vanligaste sätten att organisera rummet, med bostadsdel och fähusdel på var sin sida av långhuset, och ofta med härden i mitten för att fördela värmen i huset.

I Hus A på Ginderup i Danmark, utgrävdvar golvet av stampad jord med ett lergolv runt härden i husets centrala delar Rasmussen På liknande sätt har härden varit placerad i ceremonihuset i Uppåkra, där flera lager av bränd lera vittnar om att miljön runt härden varit viktig, och troligen förnyade man ofta leran för att hålla risken för spridning av elden nere, och för att underlaget skulle vara jämnt.

Hus 21 var placerat på mycket kort avstånd från ceremonihusets nordvästra gavel, och det är verkligen inget annat än ett mirakel om inte också det huset drabbades av den våldsamma branden som skedde i hus Vid ett experiment på Lejre järnåldersgård i Danmark "Benrester ateranvandes under jarnaldern 2" talet, blev det klarlagt precis hur snabbt en brand i ett järnåldershus kunde sprida sig.

Inom loppet av några minuter från det att huset satts i brand var hela byggnaden övertänd, med mycket kraftiga lågor som följd Rasmussen Det är inte sannolikt att andra byggnader i närheten skulle klara av att stå emot att smittas av branden. Det faktum att kvarlevor av människor hittades i Hus 21 är ovanligt, för det mesta är det djur som påträffas.

Om de stod stallade och bundna i huset när det brann ner, så var de helt beroende av att människor i närheten tog ut dem, annars riskerade de att brinna inne. Förutom människobenen i Hus 21 hittades även benen av en liten hund. De flesta av människobenen var oerhört sköra och identifieringen och registreringen av dem skedde därför till största delen i fält, innan de togs upp Magnell Även i andra branddrabbade hus från järnåldern är benen i skört skick.

En kombination av hög värme och sedan tryck från det som hamnar ovanpå, ofta väggar och stolpar från byggnadens konstruktion, samt naturlig förruttnelse, bidrar till att de komprimeras.

I Hus 21 har jag försökt tolka händelse-förloppet under och efter branden, eftersom detta påverkar hur material bevaras och hur avfall tolkas. Det har inte varit helt lätt då några av de lager som tolkats som raseringslager efter lerklinade väggar är relativt kompakta och inte innehöll så mycket annat än just lera, istället för lerklining som ju borde vara den största delen se figur 3.

En liknande situation har påträffats i samband med en dansk utgrävning av ett nerbrunnet hus. Vid östra gaveln påträffades ett brandlager som var ungefär 25 cm i tjocklek som inte täckte hela ytan och bitvis var klumpig. Dessa klumpar tolkades inte som lerklining, eftersom spår av organiskt material bara fanns på ena sidan samt att klumparna uppträdde något oregelbundet över ytan Rasmussen Sektion inmätt när huslämningen påträffades.

Lager 10 motsvarar den brända leran, 9 det underliggande sotlagret. Till höger ett foto av lager 10 i sektionen Bild: Undersökningen gav inga svar på vad dessa brandlager representerar, om de inte är lerklinade ytterväggar, men tolkningen att klumpar i leran bildats på grund av bland annat hög värme uppnåtts, och att detta material eventuellt är spår från kompakta mellanväggar gjordes a.

Ibland ligger keramiken i mindre eller större koncentrationer på golvet, som i hus A på Ginderup i Danmark Rasmussen Benrester ateranvandes under jarnaldern 2 Ofta är skärvor från individuella Benrester ateranvandes under jarnaldern 2 väl spridda över golvet, vilket tolkas som att kärlen stått på en hylla eller hängt relativt långt ovanför golvet; gått i sönder och blivit distribuerade över ett begränsat område a. I flera fall har också omkullfalna kärl med korn och säd etc.

Naturligtvis beror det även på bevaringsmöjligheterna hur mycket som finns kvar från lämningarna i ett brandhus, men keramiskt material är tåligare än vissa andra arkeologiska material. Små bitar av redan fragmenterat material blir antagligen ännu mer fragmenterat under de hundratals, ibland tusentals år de spenderar under jord.

Men förutsättningarna är något bättre än för ex föremål av järn, och för organiskt material definitivt. Skärvornas tillstånd är främst en produkt av kärlets användning och slitage från frost, fötter och bökande djur och fyndplatsens kemiska miljö Stilborg Benrester ateranvandes under jarnaldern 2 är nog en vanlig uppfattning att ett brandhus representerar en sluten kontext, men jag anser Benrester ateranvandes under jarnaldern 2 det inte stämmer riktigt.

För att man ska få en sluten kontext måste lämningarna ha täckts över helt och hållet efter branden för att sedan inte röras, ungefär som i en grav. Jag menar att ett brandhus ingalunda är en sluten kontext, eftersom det i få fall rör sig om rester med massviss av orörda fynd, och att byggnaderna under järnåldern inte verkar ha använts i något som kan liknas en begravningsritual.

För att framföra en tolkning om en sluten kontext, måste man även bevisa att alla fynd är in situ, dvs. Metod och val av material Tidigare studier kring Uppåkra har i stora drag mestadels kretsat kring platsens centralstatus och hur de tjocka fyndrika kulturlagren kan användas för att bevisa detta. Keramiken har fått en Benrester ateranvandes under jarnaldern 2. Några få studier har gjorts bland annat av StilborgShamanaev och Dahlströmmen inte sedan har keramik-materialet undersökts.

Utgrävningar har pågått i princip varje år sedan dess, och har resulterat i hundratals kilo med varierat fyndmaterial, och materialet som jag kommer att undersöka kommer från det s. Hus 21, som är speciellt på många sätt, i alla fall när det gäller Uppåkra. Benrester ateranvandes under jarnaldern 2 är det ett brandhus då det brann ned och slutligen övergavs någon gång på talet, och dels påträffades tre döda inne i huset, vilket är ovanligt sett till denna plats, då mycket få kvarlevor av människor har påträffats på Uppåkraboplatsen, och då framför allt i några enstaka gravar.

Jag kommer att genomföra en okulär besiktning och digital dokumentation med hjälp av kamera av keramiken som hittats i sammanband med detta hus, och specifikt söka efter spår av användning, återanvändning och avfallshantering, genom Benrester ateranvandes under jarnaldern 2, fragmentering och hanteringsspår.

Jag kommer även att studera det rapporterade materialet samt publicerade artiklar som tillhör materialet från Uppåkra. Det är Ing-Marie Back Danielsson som lägger fram tesen att mänskliga benrester återanvändes i tillverkning av svärd och keramik under (Per Mortensen, " Benrester återanvändes under järnåldern", under 2 kommentarer. 2. Fotevikens Museum Region Skåne. tiga knivar, benbitar, hornkammar och jag vet inte vad. Prylar som man oftast under den äldre järnåldern medan den södra delen stenkvadrar återanvändes senare i de efter attacken uppförda.

The study consists of a comparative analysis of two burial mounds that was . En av gravformerna från järnåldern som återanvändes under yngre järnåldern var gravhögar. . kol, en bit bränd lera och 25 gram brända ben.

MORE: Tranaren varnar for dunder skrall

MORE: Katten molle halsar kunder valkomna till matbutiken

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde