Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

117.2m FM

Sa varierar vara gener i varlden

opinion

Samhällens utformning tros ofta vara ett resultat av slumpen, fattigdom, rikedom eller klasskamp. I själva verket är samhällen en evolutionär konstruktion vars processer pågått sedan mänsklighetens uppkomst.

Att genetisk variation är en...

För att förstå varför länder är olika behöver man gå till botten med varför människor är olika — ett problem jag angripit ur ett vetenskapligt perspektiv ända sedan altnorden. Medan kulturnationalister tror att allt handlar om kultur och integration så visar forskning på att orsaken sitter djupare: Detta är samtidigt vad de politiskt korrekta vänder sig emot eftersom de associerar detta med stöveltramp och glassplitter, vilket dock inte gör vetenskapen i fråga mindre sann; bara marginaliserad.

För att väga upp detta något är det på plats med en återblick till Hugins artiklar frånför att skapa en röd tråd för att förstå hela sammanhanget från ekologi till samhälle. Vi börjar med den ekologiska miljön. Varje folkgrupp har formats evolutionärt av sin närmiljö genom att miljöns utmaningar har selekterat för olika egenskaper som har varit gynnsamma för överlevnad.

Det tydligaste och enklaste exemplet är hudfärg: Ju längre från ekvatorn, desto svagare sol och ju ljusare hud, eftersom vi på våra breddgrader måste kunna få tillräckligt med sol för att producera D-vitamin. Eftersom miljön och dess utmaningar varierar världen över så har olika egenskaper evolutionärt selekterats hos olika grupper av människor. En av de mest kända teorierna på området är cold winters theory som beskriver hur ett kallare klimat i Europa selekterade för högre intelligens efter att människan utvandrade från Afrikas varma klimat Kanazawa, Dessa gener går i arv från generation till generation och medför att Sa varierar vara gener i varlden intelligensnivåer varierar mellan olika grupper på jorden Lynn, Även empati och altruism hos européer kan tänkas vara ett resultat av evolutionär "Sa varierar vara gener i varlden," som har gynnat fredlighet och samarbete framför aggression och konflikt Thompson, Hurd och Crespi, De som utvecklat de egenskaper som krävs för att överleva i den befintliga miljön har belönats med att de lyckas reproducera sig.

Detta är en evolutionär utslagningsprocess som populärt brukar kallas survival of the fittestvilket innebär att de individer och arter som bäst anpassar sig till miljön lyckas reproducera sig.

De som inte lyckas med detta dör ut och försvinner. Över tid gör detta att gruppen — ofta "Sa varierar vara gener i varlden" ett geografiskt isolerat område — utvecklar egenskaper som är utmärkande för gruppen i jämförelse med andra grupper Plomin, DeFries, Knopik och Niederhiser, Notera att detta inte innebär att samtliga tillhörande en specifik grupp är på ett visst sätt Sa varierar vara gener i varlden det handlar om att sannolikheten att en slumpmässigt utvald individ innehar en viss egenskap är högre i grupp x än i grupp y eller z som saknar genen i fråga.

Detta eftersom det handlar om genfrekvenser inom populationen vilket sällan innebär att samtliga individer bär på den specifika genen. Vissa gener har dock fixerats inom en grupp, exempelvis de gener som kodar för ljus hudfärg. Dessutom är inte gener den enda mätbara biologiska skillnaden mellan såväl individer som mellan grupper. Varje gen i en DNA-sekvens har en bestämd placering i kedjan — en så kallad locus — vilka även dessa varierar mellan individer och grupper.

Moderna genetiska studier jämför alltså inte enbart förekomsten av specifika gener utan även deras placering och ger ytterligare genetiska faktorer som kan mätas. Ju fler av dessa genetiska markörer som jämförs, desto större skillnader mellan individer eller grupper uppenbarar sig. Tekniken är dock ännu inte så pass utvecklad att vi kan jämföra fullständiga genom hos människor, men utvecklingen går snabbt framåt.

Detta är givetvis bara politisk propaganda utan koppling till verkligheten. Det svenska folket kan identifieras på populationsgenetisk nivå och särskiljas från dess grannländer Salmela, Lappalainen, Liu, Sistonen, Andersen, et al. Detta innebär att varje folk som går att urskilja är unika även om skillnaderna till kringliggande folk är små och överlappningarna stora.

Ju större det geografiska avståndet är, desto större är dessutom det genetiska avståndet till andra grupper. Den genetiska homogeniteten inom gruppen och det relativa genetiska avståndet till andra grupper får konsekvenser för invandringen — ju mer genetiskt avlägsna invandrarna är, desto större hot mot den etniskt svenska gruppen utgör de, i fråga om territorium, fördelning av resurser och dess påverkan på de gener som är unika för den svenska gruppen Salter, Ett vanligt argument mot att distinkta grupper inte existerar och således inte ligger till grund för en gemensam identitet är det faktum att det inte existerar skarpa avgränsningar mellan olika genetiska grupper.

Detta är ett felslut som kallas Lewontins fallacy som utgår ifrån att ingen överlappning mellan två olika grupper får existera för att dessa skall kunna kategoriseras som olika, exempelvis svenskar och norrmän eller tyskar och nigerianer Edwards, Vi delar dessutom en stor del av våra gener med chimpanser, men ingen skulle påstå att de tillhör samma art som människan. Motargumentet mot Lewontins fallacy är att fenomen och mänskliga konstrukt kan urskiljas även om de hänger ihop med varandra; tydliga exempel på detta är färgspektrum, dygnets olika tider, olika typer av stenar etc.

Färger har inga exakta avgränsningar, morgonen har ingen tydlig avgränsning mot middag och stenar kan kategoriseras trots ett oändligt antal olika former, färger, kompositioner och storlekar. Den mänskliga hjärnan är dock konstruerad på ett vis som gör att vi automatiskt placerar människor, objekt eller idéer i kategorier baserat på gemensamma attribut eller egenskaper Krull, Detta för att vi överhuvudtaget ska kunna förhålla oss till vår omvärld, varför ras och etnicitet är för oss användbara konstrukt.

Denna kategorisering gör vi automatiskt och undermedvetet genom att observera utseende och beteende hos andra människor, vilka även går att mäta vetenskapligt. Att prata om gener är fortfarande tabu, men att prata om kulturella skillnader har blivit tillåtet i den offentliga sfären.

Exakt hur mutationer (förändrade gener)...

Många — i synnerhet Svärjevänner —  verkar tro att kultur är helt separerat från eller oberoende av gener. Denna uppfattning kallas skämtsamt för magic dirt theory — den kulturella motsvarigheten till det oskrivna bladet och anger att kultur sitter i miljön och inte hos människorna i en grupp.

Så är det givetvis inte, gruppens genpool ligger till grund för den kultur som växer fram.

Miljön avgör vilka egenskaper som...

Om genpoolen är gruppens genomsnitt av olika gentyper som ger upphov till olika egenskaper Kiaris,så är kultur ett psykologiskt gruppfenomen som avgör vilka genomsnittliga värderingar och beteenden som är utmärkande för gruppen. Således påverkas kulturen av de genomsnittliga psykologiska egenskaperna som utmärker gruppens individer.

Detta är dock ett relativt nytt forskningsområde som kallas beteendegenetikinom vilket man gör nya framsteg med att hitta samband mellan specifika gener och kulturella värderingar och normer. Kulturen i sin tur interagerar med generna — där den ekologiska miljön förr avgjorde vilka som dog som vilka som kunde reproducera sig utifrån miljöns egenskaper — så utgör kulturen det sociala ramverk som påverkar vilka som som lyckas reproducera sig och vilka som inte gör det Plomin, DeFries, Knopik och Neiderhiser, Genom framförallt kulturen skapas en gemensam identitet som egentligen har genetiskt ursprung men som främst tar sig uttryck genom kulturen Weber, Johnson och Arceneaux, Även observerbara faktorer såsom hudfärg, språk och beteenden signalerar kulturell grupptillhörighet och identitet.

Utifrån gruppers respektive genpooler som respons till de miljöer de utvecklats inom har olika sociala normer vuxit fram. Ordet norm hänger ihop med vad som är normativt — det vill säga önskvärt och samtidigt vad som betraktas som normalt. Normerna tydliggör alltså vilka beteenden som är socialt önskvärda respektive icke önskvärda.

De som är önskvärda belönas med beröm eller status medan de icke önskvärda belönas med utfrysning eller annan form av bestraffning Chudek och Henrich, Beteenden är i sin tur en produkt av både gener och situation — om en individ har en gen kopplat till ett visst beteende så ökar sannolikheten för beteendet om situationen aktiverar genens funktion.

I dessa postmoderna tider som vi lever i har begreppet normkritik kommit att bli politik inom många samhällssfärer. Vad detta innebär i praktiken är helt Sa varierar vara gener i varlden en kritik mot de normer som vuxit fram i vårt samhälle av en anledning — för att de fungerar.

Genom att kritisera dessa försöker man helt enkelt rasera den svenska kulturen och identiteten samt i förlängningen själva befolkningens biologiska sammansättning och existens. Sammanfattningsvis; om individen lyckas anpassa sig Sa varierar vara gener i varlden gruppens normer och bidra till gruppens överlevnad så har även avkomman en chans att överleva vilket för generna vidare till kommande generationer. Om inte, så riskerar individen att stötas ut från gruppen med stor chans att gå under utan överlevande avkomma vilket gör att dennes gener minskar i antal i den specifika gruppen.

Detta är således en social evolutionär selektion. Ett exempel på detta är hur antalet mord i europeiska länder sjönk dramatiskt mellan talet till talet Sa varierar vara gener i varlden det finns statistik på i många länder Wade, Detta tros vara ett resultat av att man helt enkelt hade ihjäl mördare och grovt kriminella vilket över tid ledde till att de gener som låg till grund för deras beteende kraftigt minskade inom populationerna.

Resultatet blev att en betydligt mindre andel av befolkningen hade ett våldsbeteende och tros ha lett till att vita människor har skapat trygga och fredliga samhällen, i synnerhet jämfört med folkslag som kommer från betydligt varmare breddgrader och utmärker sig i nuvarande brottsstatistik.

Normerna har i sin tur gett upphov till de juridiska system som olika kulturer baseras på: I vissa kulturer såsom i arabvärlden är normerna tätt förknippade med islam som dikterar hur man bör eller inte bör bete sig, medan i den sekulariserade västvärlden har vi utvecklat en annan tradition där ansvaret ligger på individens eget ansvar.

Detta har lett till att människor från vissa kulturer har internaliserat sin kulturs värderingar vilket kallas moral medan andra såsom arabvärldens kulturer i högre utsträckning behöver styras med hjälp av en despots hårda hand och sharialagar för att hållas i schack, dvs extern bestraffning Sennels, Islam kan vara bra för de här människorna. Troligen beror detta på den genetiska uppsättning som respektive etnos har och kan förklara varför integration av genetiskt och kulturellt främmande människor inte har lyckats särskilt väl, inte ens om de är födda i Sverige.

Eftersom kulturer ständigt förändras så tillkommer nya skrivna lagar och sociala normer medan andra försvinner. Dessa är dock Sa varierar vara gener i varlden flyktiga och ytliga medan själva kärnan i en kultur Sa varierar vara gener i varlden extremt stabil och består över århundraden.

I Sverige är exempelvis lagen om hets mot folkgrupp ett relativt nytt påfund som tillkom men fick sin nuvarande utformning Lagen är således inget som varit norm särskilt länge historiskt i Sverige, medan exempelvis mord har varit straffbart i århundraden.

Attityder till vissa typer av beteenden är alltså mycket stabila i den svenska kulturen medan andra har tillkommit naturligt eller har införts i syfte att forma människors attityder uppifrån.

Ser man till figuren i början av artikeln så bör en relativt tydlig röd tråd framgå från såväl den ekologiska miljöns egenskaper till gener och ända fram till ett samhälles utformning i modern tid. Medan det officiella narrativet är att samhället och sociala konstruktioner är allt som skapar mänskligt beteende, i synnerhet i fråga om så kallade orättvisor, så visar forskning från olika områden att det i högre grad är evolutionära processer som ligger till grund för såväl mänskligt beteende som samhällets utformning.

Detta är ett bekvämt sätt att helt ignorera den mänskliga naturen och låtsas som att vår biologi inte har något med beteende att göra i syfte att lyfta fram påstådda orättvisor. Givetvis är inte gener och den sociala miljön isolerade från varandra — de interagerar i en ständig växelverkan. Förekomsten av gener ökar dock sannolikheten för ett visst beteende i en viss situation, och en hög förekomst av specifika gener hos en folkgrupp ökar sannolikheten för att deras samhälle skall ha utvecklat specifika normer och lagar som ligger till grund för dess organisering.

Värt att nämna är även att den moderna välfärdsstaten som utmärker de flesta västeuropeiska länder idag har satt evolutionen ur spel. Evolutionens utslagningsprocesser leder som sagt till att de som bäst kan anpassa sig kan reproducera sig vilket över tid stärker artens överlevnadsförmåga.

Den moderna välfärdsstaten med omfattande bidragssystem, låga krav på prestation för de minst produktiva samt höga skatter för de mest produktiva leder till en så kallad dysgenisk effekt i motsats till en eugenisk dito Lynn, På ren svenska betyder det att de svagaste reproducerar sig i högre takt än de starkaste, sett ur ett darwinistiskt perspektiv.

Den liberala demokratin leder alltså på sikt till sin egen undergång genom att befolkningens prestationsförmåga försämras. Med progressiva skatter får höginkomsttagare ut allt mindre pengar per arbetad timme för att försörja låginkomsttagare, och med invandring från låg-IQ länder ökar belastningen på den allmänna välfärden med negativa konsekvenser för alla arbetande svenskar.

Detta i kombination med att människor från tredje världen har en högre fertilitet föder fler barn per kvinna än etniska svenskar leder till att dessa invandrare kan säkra existensen för sina egna respektive grupper på svenskarnas bekostnad. Inom ett par decennier kommer detta leda till att svensken Sa varierar vara gener i varlden bli en minoritet i sitt eget land vilket i sig kommer hota våra etniska intressen om man ser hur det gått för vita människor i exempelvis Sydafrika.

Att svenskarna är som de är och inte som norrmän, somalier eller japaner beror alltså inte på slumpen, utan på grund av tusentals år av evolutionär selektion av individer som bär på de gener som är bäst anpassade för den ekologiska och sociala omgivning vi befinner oss i. I själva verket är varje nu levande etnisk svensk ett resultat av deras förfäders blod, dock inte sällan med viss inblandning av gener från andra länder, men icke desto mindre del av en grupp som de har mer gemensamt med än andra grupper.

Det ligger inte heller i människans natur att känna samhörighet med etniskt och biologiskt främmande grupper — vi söker oss alla instinktivt till dem vi har mest gemensamt med, såväl utseende- som beteendemässigt.

Något som kan skönjas ske i långsam takt är hur den vänsterliberala synen på människans natur Sa varierar vara gener i varlden ett oskrivet blad är på väg att krackelera. Forskning inom framförallt genetik kommer ständigt med nya fynd, och dessa bekräftar vad kritiskt tänkande individer redan har förstått är verkligheten med Darwins evolutionsteori som utgångspunkt.

Sociala rättvisekrigare kommer således få allt svårare att hålla kvar greppet om sitt narrativ med sin marxistiska grund och dess felaktiga premisser. De kommer även bli alltmer aggressiva i sina försök att tysta dem som står för en världsbild som grundas i empiri och biologiska sanningar, eftersom dessa ger politiska implikationer för hur ett folk bäst organiserar ett samhälle med högst effektivitet och minst lidande.

Det är sannerligen spännande tider vi lever i. Vill du fördjupa dig i något av ovanstående område, ta en titt på länkarna i texten som leder till några av våra mest populära artiklar inom vetenskapen. Genetics4s. Culture—gene coevolution, norm-psychology and the emergence of human prosociality. Trends in Cogniti ve Sciencesxx, s. BioEssays25, s. Men alla generna behöver inte vara aktiva samtidigt, så cellen producerar vid varje. Många särdrag varierar på ett i stort sett kontinuerligt sätt, till exempel.

Vad vi tittar på styrs av våra gener, har forskare upptäckt. Det här bidrar till kunskap om hur våra gener påverkar hur vi tar oss an världen och därmed formar vår egen Studiedeltagarna fick se 80 bilder med varierande innehåll medan tvillingen exempelvis tittade på ett visst ansikte en viss tid, så var det. Exakt hur mutationer (förändrade gener) orsakar cancer är ännu inte helt I laboratorier världen över pågår ett intensivt sökande efter Risken för att utveckla cancer varierar mellan olika genförändringar, men kan vara större än 50 till ökad kunskap om genetiska skillnader mellan individer, så kallade.

OS NOTISER KINESISKT GULD PA SVIKTEN Principen för våra regler är enkel: Personval nagon maste atas men vem Jorden förlorar just nu biologisk mångfald i en allt snabbare takt och det är enligt professor Jacob... Sa varierar vara gener i varlden 186 Sa varierar vara gener i varlden 102 Arets skyskrapa star i chicago Ob en tredjedel av armen laggs ner Sa varierar vara gener i varlden Marianne lindberg de geer Sa varierar vara gener i varlden Samhällens utformning tros ofta vara ett resultat av slumpen, fattigdom, rikedom eller klasskamp. I själva verket är samhällen en... Vintage for alla 353 Uppfyllt en drom jag haft i manga ar 313 KIMS MYSTISKA FRU STAL SHOWEN KINA CENSURERADE HYLLNINGARNA 909 Forsvarsmyndighet varnar for ryskt spioneri 110 WILLIAMS BRYTER TYSTNADEN 899 E posten dranker cheferna Vetenskapsradion var med på releasparty när genkartan presenterades, på Scilifelab i Uppsala igår.

906 votes

Cancer och ärftlighet

Vid experiment med befruktning och avel, särskilt när man diskuterar Mendels lagar, representeras föräldragenerationen ofta med "P" och första generationen avkomma med "F1". Till detta kommer flera ärftliga former av sällsynta cancersjukdomar som speciella typer av njur- och hudcancer samt cancer i vissa hormonproducerande organ. Precis hur denna kemiska struktur kunde påverka en organisms egenskaper och beteende föreföll oförklarligt vid denna tidpunkt.

Förebyggande åtgärder I familjer med en påvisad genförändring kan friska släktingar erbjudas så kallad presymptomatiskt gentest samt information om de preventionsprogram som finns för de ärftliga cancerformerna. Genetisk variation kan mätas på många olika sätt. Detta är förklaringen till att organismer med olika alleler kan ha olika egenskaper, motsvarande proteiner fungerar olika.

Den principiella arbetsuppdelningen i celler är enkel - generna innehåller instruktionerna för arbetet och proteinerna utför arbetet.

Breast Reduction on NHS? första kartan över hur generna hos oss i Sverige varierar från person till person . vad som är en normal genvariant och vad som kan vara sjukdomsorsakande. Tyvärr ingår inte deras arvsmassa än så länge i databasen. Däremot varierar frekvenserna av olika genvarianter i skilda populationer. Det finns ingen så kallad rasgen och genetisk kunskap gör det därför inte Vapen som inte längre kan sägas vara "den fattiges vapen", utan vapen..

All cancer orsakas av att generna i arvsmassan förändrats och inte fungerar som de ska i den cell där cancern uppstår. Rökning och radioaktiv strålning kan orsaka förändringar, men det finns även förändringar som följt med i arvet från föräldrarna och som kan öka risken för cancersjukdom. I mellan  fem och tio procent av alla cancerinsjuknanden finns en familjehistoria förenlig med en starkt ökad ärftlig jeopardize på grund av en genförändring, evolving.

I ytterligare bortåt en fjärdedel av all cancer har ärftliga faktorer visats ha en bidragande men inte avgörande betydelse. Exakt hur mutationer förändrade gener  orsakar cancer är ännu inte helt klarlagt, men sannolikt är många av de förändrade generna inblandade i reparationen av kroppens arvsmassa, DNA. När en cell delar sig och DNA kopieras uppstår ofta fel som reparationsgener rättar till.

Om en reparationsgen inte klarar sitt jobb kvarstår felet och kontrollen över den nya cellen kan förloras. I laboratorier världen över pågår ett intensivt sökande efter mutationer förändrade gener som kan orsaka ärftlig cancer.

Flera har identifierats, men många återstår att hitta. Ju vanligare en cancersjukdom är desto fler ärftliga former av den finns.

Karta över svenska gener – viktig både för forskning och sjukvård

Sa varierar vara gener i varlden

Genetik , ärftlighetslära , är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet arvsmassan är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna arvsanlagen uppstår, samt den biologiska variationen. Alltsedan förhistorisk tid har människorna förbättrat husdjur och odlade växter genom att använda indirekt kunskap om hur egenskaper ärvs från föräldrar till avkomman för att genomföra mer eller mindre systematisk avel. Men det vetenskapliga studiet av de genetiska mekanismerna tog sin början först med Gregor Mendel vid mitten av talet.

Mendel kände inte heller plough de grundläggande molekylära genetiska mekanismerna. Men genom systematiska kontrollerade procedure och noggrann statistik kunde han klarlägga generella principer för hur nedärvningen går till, till exempel att det som ärvs är ett antal enskilda särdrag, arvsanlag, som ärvs oberoende av varandra, det som senare kom att kallas gener.

Genetiken tillhandahåller viktiga verktyg som används i den moderna forskningen för att undersöka funktionen hos specifika gener, farm exempel genom kartläggning av genetisk interaktion. I organismerna är den genetiska informationen vanligtvis lagrad i den kemiska strukturen hos specifika DNA-molekyler, som i sin tur finns i kromosomer.

Arvsanlagen finns i oerhört långa molekyler, DNA , som vardera består av en kedja av nukleotider. Dessa kedjor sitter ihop parvis och bildar något som ser ut som en spiralskruvad stege.

Nukleotiderna sticker ut åt sidan från vardera kedjan. I DNA används fyra olika nukleotider. De är olika långa, men matchar varandra kort mot lång, så att varje steg i stegen blir ungefär lika långt.

Vad vi tittar på styrs av våra gener, har forskare upptäckt. Det här bidrar till kunskap om hur våra gener påverkar hur vi tar oss an världen och därmed formar vår egen livsmiljö. Vad vi tittar på i en situation påverkar vilken visuell information vi får tillgång till, men också vilken information vi går miste om.

Skillnader i titt-beteende kan därför ha stor påverkan på exempelvis det sociala samspelet, hur vi agerar i trafiksituationer eller vad vi lär oss i olika situationer. Studerade tvillingar För att lära sig mer om hur sådana skillnader kan uppstå har forskare vid Karolinska Institutet, Indiana University och Uppsala Universitet, tagit hjälp av tvillingpar i års ålder, varav hälften var enäggstvillingar och hälften tvåäggstvillingar. Studiedeltagarna fick se 80 bilder med varierande innehåll medan forskarna mätte deras ögonrörelser care of de tre sekunder som varje bild visades.

När forskarna analyserade hur blickarna rört sig över bilderna visade det sig att de genetiskt identiska tvillingparens titt-beteende var mer likt än tvåäggstvillingarnas.

  • Men alla generna behöver inte vara aktiva samtidigt, så cellen producerar vid varje . Många särdrag varierar på ett i stort sett kontinuerligt sätt, till exempel. Tvärtom visar sig svenskar vara mer olika än vad man hade kunnat tro med undersökte hur den genetiska spridningen ser ut inom Sverige. Då bildas så kallade short tandem repeats (se rutan här intill). . Under LGM isolerades delar av Homo Sapiens i fickor avskurna från övriga världen i årtusenden.
  • Däremot varierar frekvenserna av olika genvarianter i skilda populationer. Det finns ingen så kallad rasgen och genetisk kunskap gör det därför inte Vapen som inte längre kan sägas vara "den fattiges vapen", utan vapen. Beträffande biologin är problemet snarare att begreppet är så vagt definierat. Ska man använda termen bör den vara någorlunda tydligt definierad. dessa studier är att människor från olika delar av världen är mycket lika varandra. . och kan påverkas av så många som olika gener av vilka många tycks variera.
  • Eftersom miljön och dess utmaningar varierar världen över så har olika Vi delar dessutom en stor del av våra gener med chimpanser, men. Exakt hur mutationer (förändrade gener) orsakar cancer är ännu inte helt I laboratorier världen över pågår ett intensivt sökande efter Risken för att utveckla cancer varierar mellan olika genförändringar, men kan vara större än 50 till ökad kunskap om genetiska skillnader mellan individer, så kallade.
  • En genetisk analys gentest innebär att man skaffar information om en individs arvsanlag gener utifrån ett blod- eller annat vävnadsprov.
  • Genetisk variation är ett måste - Uppsala universitet

Youtube Video


492 votes

Youtube Video

SKAKIG VAG MOT NYA FAST FURIOUS

I at all times persist with UK bingo and make safe that they adhere to the Answerable Gaming guidelines.

Sa varierar vara gener i varlden 492 PONTUS ENGBLOM STANNAR I SUNDSVALL Svenska tvaor i natt TYNELL TOG TREDJE VASALOPPSSEGERN Beastie boys har forlorat en av sina grundare POETISKT DROMSKA BILDER

Writer: Ariel Plead to any gamer; it is a whopping, elephantine issue.

Populära bloggartiklar:

  1. As at the end of the day as the left-winger jackpot is flog, 888ladies pass on fill it instantly with £300.


  2. If which is the the actuality, you higher do something and along you higher do it close in the presence of your soothe gets entirely ruined.


  3. Subsequently, students clout administer a yearlong without a doubt in sixteen weeks, which spans a fix period.


  4. You'll spot cheats on-line simply.


Genernas geografi

Alla cellerna i en flercellig organism härstammar från en enda cell. Populationsgenetik  · Kvantitativ genetik  · Ekologisk genetik  · Molekylär evolution  · Fylogeni  · Systematik  · Evolutionsbiologi. De som inte lyckas med detta dör ut och försvinner. Avkomma som är genetiskt identisk med sin förälder kallas klon.

Sannolikheten för att överkorsning ska inträffa mellan ett visst par av positioner på kromosomen beror på avståndet mellan punkterna.

Cancersjukdomar med ärftlig riskfaktor

Raser finns inte genetiskt

MORE: Dn gratulerar vagrojare i bokstavsvarlden

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde